Konkurs i aktiebolag – vad som händer

Obestånd är grunden

Konkurs beslutas av tingsrätten när bolaget är på obestånd: det kan inte betala sina skulder i rätt tid och oförmågan är inte endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). Ansökan kan göras av bolaget självt eller av en borgenär.

Förvaltaren tar över

Sedan konkursbeslutet meddelats får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet, och inte åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen (3 kap. 1 § konkurslagen). Det är inte företagsrekonstruktion, där gäldenären behåller rådigheten. Tingsrätten utser en konkursförvaltare som tar hand om boet.

Normalt lämnar gäldenären en bouppteckningsbekräftelse inför förvaltaren (6 kap. 2 a § konkurslagen). Edgång inför rätten ersätter bekräftelsen bara på förvaltarens ansökan (6 kap. 3 §). Det är inte den automatiska ordningen. Har bolaget flera ställföreträdare gäller skyldigheterna inte för den vars närvaro förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen (6 kap. 4 §).

De anställda och lönegarantin

Anställningarna upphör inte automatiskt. Förvaltaren tar ställning till driften och till uppsägningar. Lönegarantins villkor och tak står i artikeln om lönegaranti. Förvaltaren beslutar om garantibelopp när bevakning inte förekommer. Förekommer bevakning underrättar förvaltaren den utbetalande myndigheten (11 och 16 §§ lönegarantilagen). För beslut från och med 1 februari 2025 betalar Skatteverket ut. För beslut dessförinnan gällde äldre föreskrifter, med länsstyrelsen som utbetalare.

Konkurs är inte alltid slutet

En verksamhet kan i vissa fall fortsätta genom att förvaltaren säljer inkråm. Det är inte ett löfte om räddning. Bolaget upplöses inte redan genom konkursbeslutet. Huvudfallet är att bolaget är upplöst när konkursen avslutas utan överskott (25 kap. 50 § aktiebolagslagen). Avslutas konkursen med överskott, läggs den ned efter en frivillig uppgörelse eller återställs egendomen till bolaget efter fastställt ackord, ska rätten i anslutning till avslutandet besluta att bolaget går i likvidation (25 kap. 51 §).

Vem kan ansöka, och vad prövas

Både bolaget och en borgenär kan ansöka om konkurs. Tingsrätten prövar obeståndet. Har en utmätning enligt 4 kap. utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före ansökan visat att bolaget saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen, anses bolaget som huvudregel insolvent om inte annat visas (2 kap. 8 § konkurslagen). Detsamma gäller om bolaget har förklarat sig ställa in sina betalningar. Det är en bevisregel, inte ett automatiskt konkursbeslut.

När beslutet meddelas förlorar styrelsen rådigheten över egendom som hör till konkursboet. Skyldigheten att medverka består: bland annat att lämna bouppteckningsbekräftelse enligt 6 kap. 2 a § och de upplysningar förvaltaren behöver. Vad ansökan ska innehålla står i artikeln om konkursansökan. Beslutet gör inte i sig styrelseledamoten betalningsansvarig.

Från 1 juli 2026

Sveriges Domstolar anger att konkursärenden från den 1 juli 2026 handläggs vid Umeå, Sundsvalls, Uppsala, Attunda, Stockholms, Södertörns, Örebro, Jönköpings, Göteborgs, Borås, Helsingborgs och Malmö tingsrätter. Tingsrätten beslutar även fortsättningsvis om konkurs och utser förvaltare.

Tillsynsmyndigheten i konkurser, Kronofogden, har i de flesta fall tagit över att fastställa utdelningsförslag och förvaltararvode. De flesta beslut under förfarandet kan överklagas till tingsrätten, som också prövar bevakningstvister och tvistiga utdelningsförslag. Vaulty ger inte in ansökan och prövar inte obestånd. Att beskriva läget i guiden är en nulägesbild.

Källor

• 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672)
• 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672)
• 3 kap. 1 § konkurslagen (1987:672)
• 6 kap. 2 a–4 §§ konkurslagen (1987:672)
• 25 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551)
• 25 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551)
• Lönegarantilagen (1992:497)
• Sveriges Domstolar: Nya konkursregler från 1 juli 2026

Läs vidare

• Lönegarantin – de anställdas skyddsnät
• Företagsrekonstruktion – andrum för livskraftiga bolag
• Konkursförvaltaren – vad uppdraget är och vad styrelsen mister
• Konkursansökan – gäldenär, borgenär och tingsrätt
• Återvinning i konkurs – betalningar som kan gås igenom i efterhand
• Personligt ansvar i aktiebolag – tre olika spår

Verktyg

• Hitta rådgivare

Vanliga frågor

När kan ett aktiebolag försättas i konkurs?

När bolaget är på obestånd: det kan inte betala sina skulder i rätt tid och oförmågan är inte endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). Ansökan kan göras av bolaget eller av en borgenär.

Vad händer med styrelsen i konkurs?

Styrelsen förlorar rådigheten över egendom som hör till konkursboet (3 kap. 1 § konkurslagen). En konkursförvaltare tar hand om boet. Medverkan är i första hand bouppteckningsbekräftelse inför förvaltaren (6 kap. 2 a §), inte automatisk ed.

Vad händer med de anställda?

Anställningarna upphör inte automatiskt. Förvaltaren tar ställning till drift och uppsägningar. Lönegarantins tak står i artikeln om lönegaranti. Det är en gräns, inte ett utfall.