När gäller lönegarantin?

Vid konkurs och företagsrekonstruktion (lönegarantilagen (1992:497)). Taket är fyra vanliga prisbasbelopp per anställd, räknat när beslutet fattas. För beslut under 2026 är taket 236 800 kr. För beslut under 2025 är taket 235 200 kr.

Måste den anställde själv ansöka?

I normalfallet nej. Konkursförvaltaren eller rekonstruktören beslutar om garantibelopp. För beslut från och med 1 februari 2025 betalar Skatteverket ut; för äldre beslut länsstyrelsen.

Spelar datumet för ansökan roll?

Ja. Dagen då ansökan kommer in till tingsrätten påverkar normalt hur långt tillbaka intjänad lön kan omfattas. Rättens beslutsdag styr andra delar, bland annat den första månaden efter beslutet och årets beloppstak. Det finns särskilda villkor och undantag. Gå igenom datumen och löneunderlaget med rekonstruktör eller juridisk rådgivare tidigt; skjut inte upp en brådskande åtgärd för att försöka få ett högre garantibelopp.

Kan Vaulty välja bästa ansökningsdag eller räkna ut lönegarantin?

Nej. Vaulty förklarar varför datumen spelar roll och vilket underlag som behövs. Systemet väljer inte ansökningsdag och beräknar inte varje anställds garantibelopp. Bedömningen behöver utgå från hela företagets situation och varje anställds uppgifter. En ansökan ger inte i sig rätt till lönegaranti.

Vad händer med pengarna för bolaget?

Utbetald garanti blir en statlig regressfordran. Den är inte ett bidrag. Under en rekonstruktion kan den del vars underliggande lön anses ha uppkommit före beslutet omfattas av planen (4 kap. 3 § lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion). Lön för arbete senare än en månad efter beslutet faller utanför skulduppgörelsen (3 kap. 12 § andra stycket). Resten är inte ett andra ackord.

Förfaranden

Lönegaranti vid konkurs och rekonstruktion

Vilka löner som kan omfattas vid konkurs och rekonstruktion, varför datumen spelar roll och vilket underlag som behövs.

Vad som täcks

Vid konkurs och företagsrekonstruktion träder den statliga lönegarantin in för anställdas lönefordringar (lönegarantilagen (1992:497) 7 och 9 §§). Enligt 7 § lämnas garanti för lön eller annan ersättning och för pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen. Enligt 7 a § lämnas garanti också för fordran på uppsägningslön för tid efter en månad från konkursbeslutet, med motsvarande vid rekonstruktion. 7 a § är ett tillägg: allt som omfattas behöver inte ha förmånsrätt enligt 7 §. Betalning enligt 7 a § lämnas inte till den arbetstagare som avses i 12 § sjätte stycket förmånsrättslagen.

För fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen och för fordran enligt 7 a § lämnas betalning med högst fyra prisbasbelopp per anställd. Taket räknas på det vanliga prisbasbelopp som gäller när beslutet om konkurs eller rekonstruktion fattas. För beslut under 2026 är taket 236 800 kr (4 × 59 200 kr). För beslut under 2025 är taket 235 200 kr (4 × 58 800 kr). Taket gäller inte automatiskt pension enligt 13 § förmånsrättslagen. För fordran på lön eller annan ersättning gäller garantin för en sammanlagd anställningstid om högst åtta månader (9 § andra stycket). Det är ett tak för hur lång anställningsperiod som räknas samman, inte ett löfte om åtta utbetalningar. Det är en gräns, inte ett individuellt utfall och inte pengar till bolagets kassa.

Ansökningsdagen och beslutsdagen påverkar olika delar

Datumet kan påverka hur mycket en anställd kan få i lönegaranti. Den normala gränsen för äldre lön är tre månader före den dag då ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion kommer in till tingsrätten. Det handlar i regel om när lönen tjänades in, inte bara om när den skulle betalas. För lön som beräknas på särskilt sätt kan förfallodagen vara avgörande (12 § förmånsrättslagen och 7 § lönegarantilagen).

Rättens beslutsdag är en annan dag. Den vanliga lönegarantin kan omfatta lön före beslutet och för den första månaden därefter. Beslutsåret styr också prisbasbeloppet som används för taket. En inskickad ansökan betyder inte att konkurs eller rekonstruktion har beslutats, och inte att någon har fått rätt till lönegaranti.

Det finns särskilda regler för bland annat semester, uppsägningslön och tvistiga lönefordringar. En tidigare rekonstruktion kan också påverka bedömningen vid en senare konkurs. Tidsgränserna ovan är därför inte en fullständig beräkning av varje anställds rätt. Villkor, beloppstak och den sammanlagda tidsgränsen behöver prövas tillsammans.

Ta upp datumfrågan med en rekonstruktör eller juridisk rådgivare så snart rekonstruktion eller konkurs övervägs. Bedöm den tillsammans med företagets betalningsförmåga, övriga tidsfrister och de anställdas situation. Skjut inte upp en brådskande åtgärd för att försöka öka ett tänkt garantibelopp. Vaulty rekommenderar ingen bästa ansökningsdag och räknar inte ut individuell lönegaranti.

Förbered löneunderlaget inför genomgången

Samla anställningsavtal, lönespecifikationer och uppgifter om vilken period varje lön avser. För varje anställd behövs obetalda belopp och förfallodagar, semesterunderlag och eventuell uppsägning med uppsägningstid. Uppgifter om arbete, arbetsbefrielse och andra inkomster kan också behövas. Nästa löneutbetalningsdag och företagets samlade lönebelopp räcker inte för att avgöra rätten till ersättning.

Om ansökan har lämnats in, samla domstolens bekräftelse på när den kom in. Om ett beslut har fattats, använd datumet i själva beslutet. Håll tänkta datum åtskilda från dessa faktiska datum. Saknat underlag ska anges som saknat, så att rådgivaren ser vad som behöver kontrolleras. Lova inte de anställda ett belopp eller en utbetalningsdag innan rätten till ersättning har prövats.

Hur det går till

Konkursförvaltaren respektive rekonstruktören beslutar om garantibelopp för varje anställd. I en konkurs med bevakning underrättar förvaltaren i stället den utbetalande myndigheten om fordringarna (11 och 16 §§ lönegarantilagen). För beslut om konkurs eller rekonstruktion från och med 1 februari 2025 betalar Skatteverket ut. För beslut dessförinnan gällde äldre föreskrifter, då länsstyrelsen betalade ut. Bytet styrs av beslutsdatumet, inte av utbetalningsdagen. Den anställde behöver i normalfallet inte själv ansöka – men bör uppge sina fordringar för förvaltaren.

När garantibelopp har betalats inträder staten i arbetstagarens rätt mot gäldenären, dock inte i förmånsrätten enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen (28 §). Garantin är ett skydd för arbetstagaren, inte ett bidrag till bolaget. Likviditeten avlastas när staten betalar lönen. Skulden försvinner inte för att utbetalningen skett.

Regressen är inte ett belopp

Ett utbetalt garantibelopp är inte automatiskt en enda skuld med en återbetalningsregel. När staten har betalat träder den in i arbetstagarens rätt för det ersatta beloppet (28 § lönegarantilagen). Samma lön ska inte räknas både som kvarstående löneskuld och som full regress. Staten övertar inte förmånsrätten enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen.

Under företagsrekonstruktion kan fordringar som uppkommit före beslutet omfattas av en rekonstruktionsplan, om de berörs direkt av de åtgärder planen föreslår (4 kap. 3 § lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion). Lön för arbete som utförs senare än en månad efter beslutet anses ha uppkommit under rekonstruktionen och faller utanför skulduppgörelsen (3 kap. 12 § andra stycket). Utbetalningsdagen avgör inte det. Arbetsbefriad uppsägningslön kan fortfarande omfattas av garantin enligt 7 a §. Skatteverket anger att uppkomsten av den underliggande lönefordringen avgör i vilken mån regressen kan omfattas av planen.

Arbetsgivaravgifter som staten betalar på garantibeloppet är inte en del av lönegarantiregressen. Skatteverket bedömer, i ställningstaganden den 15 och 29 januari 2025, att avgifterna ska återkrävas som olagligt statsstöd och att fordran uppkommer när staten betalar avgifterna. Myndigheten anser därför att kravet inte ingår i planens skuldnedskrivning och att hela avgiftsbeloppet, med ränta, ska återbetalas. Det är Skatteverkets bedömning, inte ett avgörande i varje tvist.

Den utbetalande myndigheten beslutar om återbetalning av den del av garantin som inte omfattas av en skulduppgörelse. Betalas den delen inte inom den tid Skatteverket bestämmer kan fordran lämnas till indrivning (11 § lönegarantiförordningen (2024:1329)). Nedsättning, underhandsackord eller eftergift är ett särskilt myndighetsbeslut. Det är inte ett andra ackord som bolaget väljer, och det följer inte automatiskt av planen.

HFD 2016 ref. 62 prövade till vilken del en regressfordran omfattades av ett offentligt ackord. Det var den äldre ordningen. Beloppen i det målet ska inte läggas på lagen (2022:964). Vaulty delar inte upp ett inmatat garantibelopp och räknar inte ut vad bolaget slutligen ska betala.

Del	Vad som styr
Lön som anses ha uppkommit före beslutet	Kan omfattas av planen om den berörs direkt av åtgärderna (4 kap. 3 §).
Lön för arbete som utförs senare än en månad efter beslutet	Anses ha uppkommit under rekonstruktionen och faller utanför skulduppgörelsen (3 kap. 12 § andra stycket). Utbetalningsdagen avgör inte.
Den del av regressen som planen inte omfattar	Återbetalning enligt myndighetens beslut. Inte ett andra ackord.

Ägarens egen lön

Det är varken så att alla ägare får eller att ingen ägare får. Enligt 12 § sjätte stycket förmånsrättslagen saknar en arbetstagare förmånsrätt för lön eller pension om vissa rekvisit om ägande och inflytande är uppfyllda. Lagrummet anger ingen ägarprocent. Vaulty räknar inte ut den.

Källor

Läs vidare

Vanliga frågor

När gäller lönegarantin?: Vid konkurs och företagsrekonstruktion (lönegarantilagen (1992:497)). Taket är fyra vanliga prisbasbelopp per anställd, räknat när beslutet fattas. För beslut under 2026 är taket 236 800 kr. För beslut under 2025 är taket 235 200 kr.
Måste den anställde själv ansöka?: I normalfallet nej. Konkursförvaltaren eller rekonstruktören beslutar om garantibelopp. För beslut från och med 1 februari 2025 betalar Skatteverket ut; för äldre beslut länsstyrelsen.
Spelar datumet för ansökan roll?: Ja. Dagen då ansökan kommer in till tingsrätten påverkar normalt hur långt tillbaka intjänad lön kan omfattas. Rättens beslutsdag styr andra delar, bland annat den första månaden efter beslutet och årets beloppstak. Det finns särskilda villkor och undantag. Gå igenom datumen och löneunderlaget med rekonstruktör eller juridisk rådgivare tidigt; skjut inte upp en brådskande åtgärd för att försöka få ett högre garantibelopp.
Kan Vaulty välja bästa ansökningsdag eller räkna ut lönegarantin?: Nej. Vaulty förklarar varför datumen spelar roll och vilket underlag som behövs. Systemet väljer inte ansökningsdag och beräknar inte varje anställds garantibelopp. Bedömningen behöver utgå från hela företagets situation och varje anställds uppgifter. En ansökan ger inte i sig rätt till lönegaranti.
Vad händer med pengarna för bolaget?: Utbetald garanti blir en statlig regressfordran. Den är inte ett bidrag. Under en rekonstruktion kan den del vars underliggande lön anses ha uppkommit före beslutet omfattas av planen (4 kap. 3 § lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion). Lön för arbete senare än en månad efter beslutet faller utanför skulduppgörelsen (3 kap. 12 § andra stycket). Resten är inte ett andra ackord.

Det här är allmän information om vad reglerna säger, inte rådgivning om ditt bolag. Vad som är rätt i ett enskilt fall beror på omständigheterna – stäm av med revisor eller juridisk rådgivare innan beslut fattas.